SAMVERKAN
INOM SVENSK
PINGSTMISSION
ETT UPPDRAG - FYRA UTTRYCK
Förord
När jag skriver dessa rader väller det så kallade Coronaviruset över en lamslagen
värld. Mitt i all ohälsa och rädsla behövs den kristna församlingen som aldrig förr.
Gud har en mission, ett ärende till världen, och han använder oss, sin egen kyrka.
Detta är en hisnande och samtidigt välsignad tanke. Gud älskar världen och vill
använda sitt folk för att förmedla den kärleken.
Svensk pingstmission och svensk pingströrelse är samma sak. Vi har alltid varit på
väg med olika former av stöd och förböner, alltid velat sända människor för att fler
ska nås av evangeliet och för att fler ska få upprättade liv. Vi tror på den lokala
församlingens globala uppdrag och vi vill med de gemensamma resurser vi har odla
och utveckla den tanken. Varje pingstförsamling som bedriver mission står också för
den gemensamma pingstmissionen - det är vi tillsammans som skapar den
När den tanken sjunker in växer också insikten om behovet av goda nätverk och
samordning. Genom åren har vi också byggt upp gemensamma resurser som ska
främja missionen.
Vid vårt rådslag 2017 antog vi en framtidsbild för det gemensamma i vår rörelse, och
2018 togs ett inriktningsbeslut för att förnya vår församlingsrörelses samverkan och
internationella samordning. Beslut om den internationella strukturen togs vid
rådslaget 2019. Det är detta upplägg som beskrivs i föreliggande dokument.
Nu ser vi fram emot ett växande internationellt arbete. I den helige Andes kraft vill vi
försöka göra något för de minst nådda och de mest utsatta, vi vill stötta
missionärerna från Sverige och värna relationerna i världen.
Together to get there!
Västerås mars 2020
Daniel Alm
Föreståndare
Pingst - fria församlingar i samverkan
SAMVERKAN
INOM SVENSK
PINGSTMISSION
ETT UPPDRAG - FYRA UTTRYCK
Inledning
De svenska pingstförsamlingarna har varit missionerande ända sedan de bildades.
Missionen knyter oss samman med den världsvida kyrkan och Jesu uppmaning till
sina första lärjungar att gå ut överallt i hela världen och göra alla folk till lärjungar.
Två saker har varit tydliga i den svenska pingstmissionens sätt att arbeta:
församlingar har samarbetat med varandra för att fullfölja sin kallelse och de har haft
en helhetssyn på uppdraget.
Samarbete
Samarbete förutsätter överenskommelser, vare sig de är formella eller informella,
och överenskommelserna förutsätter i sin tur en ömsesidig respekt för det man
enats om. Den enigheten och det samarbetet har lett till en imponerande framväxt
av församlingsrörelser i andra länder med ett starkt patos för människors andliga
och fysiska välbefinnande.
Denna tradition av samarbete ska vi vårda och utveckla. Vi vill se att församlingar,
individer och organisationer agerar gemensamt. Vi tror att detta samspel är en viktig
nyckel för att kunna fullgöra vårt uppdrag. Därför vill vi bli ännu bättre på att
uppmuntra och stärka samarbetet mellan församlingar och våra gemensamma
åtaganden.
Vi är en del av den globala klassiska pentekostala familjen*). Vi är trygga i den
identiteten. Men det hindrar oss inte från att samverka med var och en som delar vår
önskan om en bättre värld.
Helhet
De svenska pingstförsamlingarna har trott på, och uppmuntrat, att människor
upplevt kallelse till missionsuppdraget. Det har funnits en ömsesidig respekt för
varandras olika uppgifter som har främjat ett helhetstänkande när det gäller
missionssyn, förkunnelse och gärningar. Men inte på ett sådant sätt att alla
aktiviteter måste täcka allt. Alla missionsaktörer i rörelsen måste vara bärare av en
holistisk identitet, även om aktiviteterna skiftar. Varje aktör och varje aktivitet bär
därmed evangeliets helhet i sig, men beroende på kontext och behov tar det sig
olika uttryck och får olika betoningar. Det betyder att vi ser alla delar i
missionsuppdraget som lika viktiga, och upplever ett ömsesidigt beroende av
varandra för att vi tillsammans ska kunna spegla fullheten i Guds kärlek till alla
människor och folk.
I det gemensamma arbetet identifierar vi fyra olika spår, nämligen
De minst nådda
De mest utsatta
Missionärerna från Sverige
Relationer i världen och teologi
Kring dessa spår skapas fyra enheter inom Pingst Internationellt som ger utrymme
för att utveckla specifika verksamheter. Men helhetssynen måste genomsyra allt vi
gör. För att se det förverkligat delar vi in världen i sex regioner och stärker
förutsättningarna för de fyra spåren att bli tydliga överallt. Varje region leds av en
regionsekreterare som stärker både samarbete och helhetssyn.
Ledning
I den nuvarande strukturen inom Pingst - fria församlingar i samverkan finns ingen
särskild missionsdirektor. Föreståndaren innehar den rollen. Den modellen bibehålls.
Föreståndaren har det övergripande ansvaret för det gemensamma missionsarbetet.
Föreståndaren, tillsammans med de fyra tematiska ledarna och de sex
regionsekreterarna, utgör den operativa ledningen för arbetet.
Styrgruppen för Pingst Internationellt tillsätts vid Rådslaget och får fokus på de fyra
tematiska spåren.
Föreståndaren, den operativa ledningen och styrgruppen ansvarar för att
missionsstrategiska frågor processas och implementeras i det gemensamma
arbetet.
Följande dokument ger en presentation av spåren vi vill se genomsyra arbetet i
regionerna i världen. Vår dröm är att se vår mission växa.
*) När pingstväckelsen bröt fram vid förra sekelskiftets början blev termen ”full gospel”
vägledande. Den innebär att den helige Andes uppfyllelse leder till en fokusering av
personen Jesus. Pingströrelsen är egentligen en Jesusrörelse. Det fulltoniga evangeliet, eller
”full gospel”, handlar om att betona Jesus. Jesus är personen i vars gemenskap det finns
frälsning, andeuppfyllelse, helande, och framtid. (Ur Tungotal, tänkande, tjänande av Daniel
Alm, sid 203-204)
Dessa fyra betoningar att Jesus frälser, helar, döper i helig Ande och en dag ska komma
tillbaka är klassisk pingstteologi.
DE MINST NÅDDA
Vår drivkraft
Vi vill se människor komma till tro på Jesus Kristus och bli hans lärjungar och i sin
tur göra andra människor till lärjungar. Drivkraften till det ligger både i vår egen
upplevelse av Jesus och i Guds ord som slår fast att Gud ”vill att alla människor ska
räddas och komma till insikt om sanningen (1 Tim 2:4).
Alla människor har rätt att få evangeliet förklarat för sig så att de förstår det och
själva kan ta ställning för tro på Jesus. Alla inbegriper alla, vilket innebär att
människor från alla språk, kulturer, subkulturer, geografiska områden,
socioekonomiska förhållanden och generationer ska nås. Det är den målbild som
beskrivs i Bibeln. Jesus säger att ”Budskapet om riket skall förkunnas i hela världen
och bli ett vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma” (Matt 24:14). Jesus ger
sina efterföljare uppdraget att ”gå ut och gör alla folk till lärjungar …” (Matt 28:18). I
sin syn får Johannes se ”en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och
stammar och länder och språk” inför Guds tron (Upp 7:9).
Missionsbefallningen har ännu inte slutförts. Vårt uppdrag är därför att gå vidare till
dem som ännu inte hört. Vi ska, alltid och överallt, göra människor till lärjungar. Vi vill
göra det glada budskapet om Jesus Kristus lättillgängligt och lättförståeligt för alla,
framför allt de grupper som inte har tillgång till evangeliet. Vi ska dela det vi själva
har upplevt i syfte att de ska växa i sin tro och hitta en gemenskap med andra
Jesustroende.
Närvaron av en kristen gemenskap som kan bära budskapet om Jesus Kristus till sin
omgivning är ojämnt fördelat i världen. I en del områden har kyrkan en stark röst
medan andra inte har samma möjlighet att höra budskapet. Även i områden där
vittnesbördet om Jesus är tillgängligt kan det finnas grupper som av olika orsaker
inte har berörts av det. Det kan gälla både minoriteter och subkulturer. Mot
bakgrund av det vill vi intensifiera våra insatser för att nå dem som inte självklart har
tillgång till evangeliet om Jesus, vare sig de finns i geografiskt isolerade områden
eller i världens växande storstäder.
Uttryck som onådda folk och minst nådda används om etniska grupper som inte har
ett livskraftigt vittnesbörd om Jesus i den egna folkgruppen utifrån specifika
parametrar. Vi ska medvetet mobilisera satsningar för att nå sådana grupper. Vi vill ta
vara på studier som görs av olika organisationer för att peka på grupper som inte
har någon känd insats för att de ska kunna höra evangeliet på ett för dem begripligt
sätt. Speciellt vill vi lyfta fram större etniska grupper där bara en av tusen beräknas
vara kristen. Dessa grupper går under benämningen Frontier People Groups med
0,1 procent kristna, alla kategorier.
Vi tror att människor bäst förstår evangeliet om de får höra det på sitt eget
modersmål. Därför ska vi uppmuntra församlingar och enskilda att delta i insatser för
att översätta Guds ord till olika språk.
Vi vill ligga i framkant vad gäller att använda de mest lämpade plattformarna för att
göra evangeliet tillgängligt för alla. Tekniska innovationer kan hjälpa oss i detta
uppdrag. Det gäller inte minst plattformar inom sociala medier. Men vi vill också
uppmuntra och träna människor i att dela sitt vittnesbörd i personliga möten för att
de ska få se människor i sin egen närhet komma till tro. Vi ska inte låsa oss vid
endast en metod utan vara öppna för att använda de metoder som är mest relevanta
i den aktuella miljön.
Vi ska arbeta för att både enskilda troende och den gemenskap av troende som
växer fram ska gå in i ett eget ansvar för att vinna andra och inte förlita sig på
evangeliserande insatser utifrån. Vi är dock inte främmande för att från tid till tid gå
in i ett samarbete för att förstärka specifika evangelisationssatsningar. I områden där
kristna är i minoritet vill vi stödja dem i satsningar att nå utanför sin egen grupp, vare
sig det är andra minoritetsgrupper eller majoritetsbefolkningen.
Vi är medvetna om att den kristna tron kan uttryckas på olika sätt beroende på den
omgivande miljön. Vi vill frimodigt dela med oss av vår förståelse av evangeliet men
är respektfulla och ödmjuka inför varje kulturs önskan att uttrycka sin tro på Jesus
på sitt sätt. I allt ska vi be om Andens ledning med Guds ord som rättesnöre.
Vår kallelse är att se Guds rike växa. Vi ska därför söka samverkan med andra som
bär på samma kallelse för att intensifiera arbetet att nå de minst nådda. Självklart
gäller det kyrkor inom vårt eget nätverk, varav flera är resultat av vårt tidigare
missionsarbete. Men vi vill vara en del av det Gud gör också genom andra för att se
uppdraget att göra alla folk till lärjungar uppfyllt.
Enhetens syfte
Den enhet som är bärare av det här spåret har till syfte att mobilisera svenska
pingstförsamlingar till intensifierade satsningar för att göra lärjungar, med fokus på
de minst nådda.
MEST UTSATTA
Vår drivkraft
Vår tro att människan är skapad till Guds avbild utmanar oss att verka för att också
de mest utsatta ska få möjlighet att leva ett värdigt liv. Vi är kallade att återupprätta
människovärdet och låta det återspeglas i enskildas liv och sammanhang. Både i
den stora berättelsen och i enskilda händelser ser vi hur Bibeln lyfter människans
unika och okränkbara värde.
Mission börjar i vårt möte med Jesus. Vi ser och känner som han i förhållande till
människor runt oss. Jesu två liknelser om den förlorade sonen (Luk 15:11-32) och
den barmhärtige samariern (Luk 10:25-37) hjälper oss att hålla ihop löftet om evigt
liv (Joh 3:16) och löftet om liv i överflöd (Joh. 10:10) i vår syn på evangeliet.
Berättelsen om hur Guds folk befrias från förtryck och slaveri i Egypten och vandrar
mot ett eget land, löfteslandet, byggt på frihet och rättfärdighet, påminner oss om
att vi ska göra den resan möjlig för alla. Denna berättelse pekar på hur olika
aspekter ryms i samma uppdrag. Den innehåller ett löfte av Gud om befrielse. Den
befrielsen handlar om frihet från ett religiöst förtryck, ett etniskt förtryck, ett politiskt
förtryck och ett socioekonomiskt förtryck. Också idag kallar Gud oss att visa
människor vägen till frihet utifrån samma holistiska synsätt.
Under vandringen mot löfteslandet ges föreskrifter om hur det nya samhället ska
byggas. Där ska innevånarna inte vara utelämnade till nyckfulla domar. Landet ska
byggas med rättvis lag som gäller alla lika. Samhället ska ha system för försoning.
Och det ska finnas system som begränsar möjligheten för några att exploatera
andras nöd.
Så var det också när de första kristna församlingarna levde ut det evangelium som
hade förvandlat deras egna liv. Deras tro på Jesus fick konsekvenser i en solidarisk
livsstil. De byggde en gemenskap där de kunde dela sina resurser så att alla fick
utifrån sina behov (Apg 2:44-45). De hade åsikter om samhällsstrukturen och kunde
stolt proklamera att det inte längre fanns hindrande gränser som slog sönder
gemenskapen mellan människor: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri,
man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus” (Gal 3:28).
Bibeln talar om vårt uppdrag i form av att vara ljus, salt och jäst. Jesus talar om
detta i Matt 5. Att vara ljus är något väldigt tydligt för alla. Ljuset lyser upp, visar hur
verkligheten ser ut och uppmanar oss att välja rätt. Salt har en dold kraft som
influerar kulturen. Likadant är det med jäst, som Jesus använder i en annan liknelse.
Jästen genomsyrar en hel deg så att jästen inte längre går att särskilja från resten av
degen. Vi ska arbeta både med det yttre, synliga, och med det inre, osynliga för att
påverka både individer och sammanhang.
Alla inbjuds att delta i att gemensamt gestalta Guds rike utifrån sina förutsättningar.
Så har det varit i de bibliska berättelserna och så har det varit genom kyrkohistorien.
Alla har kunnat bidra, på sitt sätt, till en bättre framtid (2 Kor 8:12-15).
Bibeln är den självklara grunden för vår strävan att göra livet bättre för alla. Men det
finns också andra dokument som uppmanar oss att värna människans okränkbara
värde och samverka med andra i syftet att se ett rättfärdigt samhälle växa fram. Här
finns de mänskliga rättigheterna, som låg till grund för FN:s bildande och som
världens länder undertecknat. Här finns också olika internationella
överenskommelser som ska skapa förutsättningar för en bättre värld. Därför
refererar vi också till sådana dokument.
Vår kallelse är inte bara en allmän önskan om en bättre värld. Vår kallelse bottnar
både i uppdraget att gestalta Guds rike och i de stora utmaningar vi möter i vår
värld. Liksom profeterna i Gamla testamentet var skarpa i sin analys av sitt samhälle
vill vi lägga vår kraft på att arbeta emot de mest brännande orättvisorna. Dit hör den
extrema fattigdomen och det faktum att hungern i världen ökar. Antalet människor
på flykt är skrämmande högt - och beräknas bli ännu högre. Även antalet människor
som lever under olika former av slaveri ökar. Utrymmet för demokrati, jämlikhet och
mänskliga rättigheter krymper alltmedan miljö- och klimatproblem hotar vår framtid.
I en blandning av kärleksfull omtanke och medkänsla med den utsatte, och en vrede
inför det den utsatte drabbas av höjer vi vår röst och lägger också kraft i handling för
att ge de mest utsatta ett bättre liv. Det handlar inte om välgörenhet utan om att
förkroppsliga Guds rättfärdighet.
Vi drivs av kallelsen att stå tillsammans med de mest utsatta. Men vårt arbete
behöver vara bredare än så för att ge dem förutsättningar till ett värdigt liv. Det
handlar både om insatser riktade till enskilda och om insatser som syftar till
samhällsförändringar. I ett rättfärdigt samhälle ges skydd och förutsättningar för att
minimera utsatthet.
Vi har som global karismatisk kyrkorörelse ett stort ansvar i världen utifrån Bibelns
undervisning, men också utifrån det faktum att vi tillhör världens största och
snabbast växande sociala rörelse, med oerhörda möjligheter till
samhällsomvandling. Ett uttryck för detta är följande citat av antropologen Dena
Freeman (London School of Economics) som forskat om pingströrelsen i Etiopien:
”Pingstkyrkor är ofta mer effektiva förändringsaktörer än biståndsorganisationer /…/
De är förvånansvärt effektiva på att orsaka personlig förvandling och självförtroende,
de ger moralisk legitimitet för att förändra beteenden som annans skulle gå emot
lokala värderingar, och de omskapar familjer och gemenskaper på ett radikalt sätt
som stöder de nya värderingarna, och nya beteenden. Utan dessa typer av sociala
förändringar /…/ är det svårt för ekonomisk förändring och utveckling att ske”. (Ur
(Pentecostalism and Development: Churches, NGOs and Social Change in Africa,
Red. Dena Freeman, London School of Economics). Det stärker oss i vår övertygelse
att vi, i samverkan med systerkyrkor och andra, kan vara med och göra skillnad i
världen.
Enhetens syfte
Den enhet som är bärare av det här spåret har till syfte att:
Öka medvetna, väl planerade och genomförda insatser, på olika arenor, för att
minska utsatthet i världen.
Hålla uppdraget levande genom att både förkunna och gestalta Guds rike för att
minska människors utsatthet.
MISSIONÄRERNA FRÅN SVERIGE
Vår drivkraft
Vi vill vara en del i Guds uppdrag att låta världen lära känna Jesus Kristus. Svensk
pingstmission har spelat en betydande roll i världsmissionen, särskilt med hänsyn till
att vi i en global jämförelse är en liten rörelse i ett litet land. Vi vill också i framtiden
vara med och se Guds rike växa i världen. Vi är övertygade om att Gud kallar
enskilda och församlingar i den svenska pingströrelsen till detta uppdrag.
Därför vill vi ännu mer aktualisera det världsvida missionsuppdraget och skapa
intresse och engagemang för de utmaningar som möter oss idag. Vi ska anordna
mötesplatser och konferenser med särskilt fokus på uppdraget i världen. Men vi vill
aktualisera det uppdraget i många olika sammanhang. Vi vill genomsyra den
svenska pingströrelsen med utmaningen att vara en del av Guds uppdrag i världen.
En del i det uppdraget är att sända ut människor som Gud kallar till specifika
uppdrag.
”Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen” (Joh 17:18). Så
uttrycker sig Jesus i sin bön till Fadern. Vi är övertygade om att också vi är en del av
denna kedja av sändning. Några får uppdraget att gå medan andra får uppdraget att
sända och göra det möjligt för dem att gå. Men vi är alla med i detta gudomliga
sändande.
Bibeln visar oss nödvändigheten av sändning. Men för att vara en del av sändandet
behöver vi öka missionsengagemanget i församlingarna och vår rörelse. Vi tror att
det sker genom att aktualisera behoven i världen och påminna varandra om Guds
uppdrag till oss som bekänner vår tro på Jesus.
Sändning börjar i bön. Jesus påpekar inte bara att skörden är stor utan uppmanar
också sina lärjungar att bedja till skördens Herre om arbetare
(Matt
9:38).
Lärjungarna blir själva en del av bönesvaret då Jesus sänder dem med uppdrag att
förkunna att Guds rike är nära och att uppenbara Guds kraft (Matt 10:1-15). Vi ser
det också i den första berättelsen om en församling som sänder medarbetare för att
medvetet sprida budskapet om Jesus. Det är när församlingsledningen i Antiochia är
i bön inför Gud som de hör Anden uppmana dem att sända dem som Gud hade
kallat (Apg 13:2-3).
Vi vill därför uppmana både församlingar och enskilda att bedja både för behovet av
arbetare och för kraft och vishet i att utföra missionsuppdraget.
I bönen och i mötet med världen utanför oss själva blir vi medvetna om Guds
kallelse. Vi vill uppmuntra till bön och till möten mellan människor från olika miljöer.
Vår erfarenhet säger att det får betydelse för ett framtida missionsengagemang att
nyckelpersoner i församlingar får göra egna upplevelser av mission. Därför
uppmuntrar vi till utbyten mellan exempelvis pastorer och andra ledare från olika
länder. Vi ser också värdet av att unga människor får göra sådana upplevelser.
En missionär är en person med ett uppdrag att sprida Guds rike över geografiska
och kulturella gränser. Människor som bär på en kallelse till sådan tjänst har behov
av stöd och vägledning både inför, under och efter det uppdraget. Vi ska stödja
församlingarna att gå in under ett sådant ansvar. Men vi ska också bygga upp
kompetens i våra nätverk för att komplettera och förstärka det stödet.
Missionärsuppdraget är inriktat på expansion. Det har tidigare oftast inneburit att en
missionär har bosatt sig under en längre tid i målområdet. Men redan under den
första kristna kyrkans utbredning var exempelvis Paulus mycket rörlig i sin tjänst.
Missionärstjänsten behöver hela tiden utformas utifrån kallelse, miljö och
möjligheter. Vi vill vara öppna för nya möjligheter för människor att bejaka kallelsen
att sprida evangeliet i världen. Det kan exempelvis handla om individer med lokala
anställningar inom sin profession, eller individer med uppdrag som utförs på distans.
Gud kallar den globala kyrkan att sända människor för att sprida kunskapen om
honom överallt. Vi vill hitta goda samverkansmöjligheter också med missionärer från
andra länder för att fullfölja missionsuppdraget.
Enhetens syfte
Den enhet som är bärare av det här spåret har till syfte att
Höja missionsengagemanget bland församlingarna.
Underlätta för församlingar i sändandet av missionärer.
RELATIONER I VÄRLDEN OCH TEOLOGI
Vår drivkraft
Vi vill se församlingar växa! Vi tror att församlingen är ett uttryck för Guds närvaro i
världen och därmed är församlingen världens hopp. Därför vill vi vara med och bidra
till att församlingar växer och utvecklas.
Församlingar kan se olika ut beroende på vilken miljö de finns i. De kan vara en
synlig och offentlig del av sitt samhälle. Men de kan också leva under hot, förakt och
förtyck från sin omgivning. De kanske inte ens kan kalla sig församling eller vara
kyrka. Likaväl är de ett uttryck för Guds närvaro.
Vi har ett hjärta för dem som bygger församling lokalt. Det kan starta med människor
som möts för att upptäcka Bibeln tillsammans. Det kan börja med samlingar och
aktiviteter för specifika målgrupper. Omsorg om utsatta grupper kan vara en ingång,
liksom personliga möten på tu man hand. Kontakten kan ha initierats via media eller
en annan kyrka i området. Men lika mycket som vi tror på den lokala gemenskapen
tror vi på gemenskap mellan sådana grupper. För precis som enskilda kristna har
behov av gemenskap med andra troende har församlingar behov av samverkan.
Vi tror på nyttan av en ansvarsfull relation med de rörelser som vi varit med och
initierat. Vi vill utveckla och fördjupa dessa relationer. Vi tror att en ömsesidig relation
kan hjälpa oss att lära av varandra och att stötta varandra i att växa och utvecklas.
Aposteln Paulus ger oss ett gott exempel. Han skickade brev både till specifika
församlingar och mer allmänna brev som cirkulerade bland flera församlingar. Där
kunde han fördjupa relationerna till de församlingar han varit med att grunda. Men
han vände sig också till församlingar som inte var ett resultat av hans eget arbete. I
sina brev kunde han ge råd och uppmuntran, och han kunde även vädja om hjälp för
olika insatser. Han ber församlingen i Rom om hjälp i arbetet med att nå Spanien
med evangeliet. Han skriver till andra församlingar om insamlingen för de behövande
i Jerusalem. Både de minst nådda och de mest utsatta fanns i hans intressesfär.
En del sådana relationer vill vi formalisera för att skapa en större tydlighet och
trygghet. Ett sätt för oss att göra det är att skriva avsiktsförklaringar (Memorandum
of Understanding - MoU) med flera av de rörelser som vi har täta relationer med och
som är ett resultat av vårt missionsarbete.
Vi har behov av att ständigt kalibrera vad vi tror och vad vi gör i förhållande till Guds
ord. Det teologiska studiet och samtalen om hur teologin kan omsättas i våra liv
måste hållas levande. Och det behöver göras i gemenskap med andra troende.
Tillsammans kan vi förstå Guds ord och hur det kan efterlevas i vår tid och miljö. För
att uppnå det behöver vi både studera Guds ord och lyssna till Andens tilltal. Först
då förstår vi skillnaden mellan tidlösa grundsanningar och tidsbundna tillämpningar
och kan leva i denna värld, men inte av denna värld. Varje tid och varje miljö har sina
frestelser att överbetona vissa frågor och nedtona andra. I en större gemenskap kan
vi hjälpa varandra att balansera sådana frågor.
Varje församlingsrörelse behöver en bred bas av bibelkunskap och samtidigt
möjlighet till spetskompetens med högre teologiska studier. Högre studier i andra
länder är värdefulla. Men varje rörelse behöver kunna svara upp mot behovet av
teologiska studier själva. Och på församlingsnivå behövs kompetenta pastorer,
kunniga i Bibeln, ledarskap och själavård, för att hjälpa de troende att växa i
lärjungaskap.
Därför ser vi nödvändigheten av att också nya grupper av troende kompletterar den
lokala gemenskapen med en större nationell och regional, och även en internationell,
samverkan och gemenskap. I en sådan större gemenskap kan man hitta modeller
för pastorsgemenskap, pastorsutbildning och teologisk utbildning I den större
gemenskapen finns potential för gemensamma åtaganden som kan vara för stora för
en enskild församling att ta ansvar för.
Vi ska stödja våra systerkyrkor i deras utveckling av olika funktioner inom
församlingsrörelsen för att de ska kunna vara ett starkt vittnesbörd om tro och
enhet, och även stå för en profetisk röst i sina sammanhang.
Enhetens syfte
Den enhet som är bärare av det här spåret har till syfte att:
Uppmuntra till fördjupade relationer med de församlingsrörelser som är ett resultat
av vårt missionsarbete liksom med övriga rörelser vi samverkar med
Inspirera till deltagande i nätverk där vi både berikas och berikar varandra i
uppdraget att se Guds rike växa.
Ständigt hålla det teologiska samtalet aktuellt kring frågor som rör uppdraget att se
Guds rike växa överallt i världen. I det ligger också att utmana och uppmuntra
systerkyrkor att stärka ett eget missionsarbete
REGIONSEKRETERARE
Regional samverkan
Vår drivkraft
Vi vill vara en del i det stora uppdraget Jesus gav sina lärjungar att gå ut i hela
världen med evangeliet. Det är en värld - men ändå så mångfasetterad. Därför
behöver vi fördjupa vår förståelse för de områden vi arbetar i genom att se både det
lokala, det regionala och det globala.
Svensk pingstmission bygger på enskilda församlingars missionsengagemang som
oftast är knutet till kontakter och insatser på en lokal nivå. Pingst - fria församlingar i
samverkan vill bistå församlingarna med en förstärkning av de regionala
kontakterna. Att stärka församlingarnas regionala kontakter stärker också det arbete
vi gör tillsammans.
Att skifta perspektiv mellan det lokala och det regionala kan hjälpa både oss och
våra partners att se hur olika insatser i ett land eller område kan samverka med
liknande insatser i en större region för att öka effekten och bygga en djupare
gemenskap.
Men vi behöver också skifta perspektiv mellan Sverige och aktuell region. Vi
tenderar att tolka det vi ser, hör och upplever utifrån våra egna förutsättningar. Det
kan gälla ett behov vi tycker oss se eller en möjlighet vi inspireras av. I ett
internationellt arbete är det viktigt att också se sammanhang utifrån andras
perspektiv. Vi behöver hjälp att förstå våra skilda synsätt och öppna våra ögon för
andras perspektiv. Det ger förutsättningar för en ömsesidig respekt i planering och
genomförande.
Vi har fyra tematiska områden med specialister inom varje område. Men när vi
närmar oss de sex olika regionerna behöver vi regionsekreterare som brinner för
helhet men med en förståelse för hur de olika spåren kan samverka. Tillsammans
kan vi forma gemensamma strategier för utökade och effektiva missionsinsatser.
I samspelet mellan missionsgeneralister på regionnivån, specialister på temanivå
och missionsengagemanget i svenska församlingar kan en fruktsam dialog växa
fram med församlingsrörelserna i respektive region. I den dialogen kan vi enas om
gemensamma målsättningar, strategier och arbetssätt. Vi tror att ett sådant regionalt
perspektiv kan vara en hjälp att se arbetet växa.
Regionsekreterartjänstens syfte
Att underlätta kontakter och förståelse mellan Sverige och regionen, att verka för att
insatser som görs inom pingstmissionens fyra spår samverkar, samt att uppmuntra
till strategiska samtal med och inom regionen.